Tio tidigare avancemang

Med text tagen från Hallandspostens matchreferat från dessa tio matcher, och med faksimiler från samma tidning, ska vi försöka minnas tillbaka på dessa tio höjdpunkter i föreningens historia.

11 juni 1933 – seger i kvalet (h) mot Krokslätts FF med 3-0

För andra gången kvalade HBK till Allsvenskan. 1925/26 föll man i en avgörande match mot IF Elfsborg och där man missade två straffar. Nu fick man chansen att kval igen efter att vunnit div. 2 södra med fyra poäng före BK Drott. Kvalet spelades mot Göteborgslaget Krokslätts FF och i den första matchen på bortaplan vann HBK med 1-0 efter mål av Pelle Ericsson.

Hallandsposten 12 juni 1933.

Inför 3100 personer på Örjans vall tog HBK ledningen efter dryga halvtimman när Pelle Ericssons skott ändrade riktning på ett försvarsspel och ledningen var ett faktum. En ny bortaförsvarare skulle avgöra matchen i 63:e minuten när högerbacken Celander skallade Pelles hörna bakåt och in i eget nät. Emil Carlsson fastställde senare slutresultatet till 3-0.

HBK var första gången i Allsvenskan och redan första säsongen skulle man som första nykomling någonsin ta bronspengen. Därefter blev det ytterligare två säsongen i finrummet innan sagan var över för den gången.

7 juni 1942 – seger i kvalet (h) mot Lundby IF med 2-1

För tredje gången på fyra år kvalade HBK till Allsvenskan mot Göteborgslag. 1939 hade IFK Göteborg varit för starka och likaså GAIS två år senare. Nu var det dags igen mot Lundby IF. Första matchen spelades på Rambergsvallen och Åke Höög gjorde HBK:s mål i en match som slutade 1-1. Allt skulle avgöras på Örjans vall.

Hallandsposten 8 juni 1942.

Före matchen gick åskan och regnskurar piskade Örjans vall men försvann när det var dags för matchstart. Supportrarna skrek ”Heja halmstadslaxar glada, gör nu kål på Kal och Ada”. Inledningen blev inte som HBK tänkt sig då göteborgarna tog ledningen tidigt genom Segerdahl som skallade in 0-1. Redan i elfte minuten kom kvitteringen när Karl Arvidssons frispark smet förbi Per Bengtsson men Sven Nilsson fick tag på den och drämde in 1-1. Även vid avgörande målet missade ”Pära” bollen men Allan Mellberg förvaltade Sven Nilssons fina passning. HBK var det bättre laget och Lundby hade egentligen bara ett skott som oroade i en match som var hård och tuff.

För andra gången var HBK tillbaka i högsta serien. Denna gång skulle den allsvenska sejouren vara i fyra säsonger.

30 maj 1947 – seger i kvalet (b) mot Örgryte IS med 4-1

Efter att ha vunnit div. 2 södra med tre poäng för Landskrona BoIS och där man i en av matcherna föll i lokalderbyt, och senare tabelljumbon, Alets IK. I kvalet väntade Örgryte IS och den här gången fick HBK börja hemma och vann med 2-0 efter mål av Åke Höög och Kaj Borglin. Inför returen på Gamla Ullevi räckte det med oavgjort.

Inte mindre än 20 668 åskådare hade tagit sig till arenan och fick se HBK, ganska omotiverat med tanke på hur spelet var i inledningen, ta ledningen i 12:e minuten efter att målvakten schabblat med bollen och Kaj Borglin kunde slå in bollen i öppet mål. Efter chanser åt båda hållen kom kvitteringen strax före paus. Yttern Nils Ohlsson slog ett inlägg som dalade in i en vacker lyra bakom en snopen Hasse Åkerlund i HBK-målet.

I början på andra rädda Gösta Carlsson på mållinjen för HBK med i 58:e minuten gjorde Kjell-Åke Svenland 2-1 på en markrökare, innan Gösta Persson minuten senare fick rädda på mållinjen. I 72:a minuten avgjordes matchen när Svenland och Borglin spelade sig fram och där den senare sköt bollen mellan benen på målvakten och bollen rullade längs mållinjen. Hemmabacken Beck skulle rensa men gjorde det inte bättre än att dammade bollen upp i eget nättak. Med någon minut kvar sköt Svenland mot mål och en annan ÖIS-back lyckades göra dagens andra självmål.

HBK var tillbaka i Allsvenskan efter bara en säsong, men det skulle bli endast ett år och man åkte ur direkt.

21 maj 1954 – uppflyttade i kavaj då Höganäs BK slog IFK Malmö  

Efter sex år i div. 2 tog HBK äntligen steget upp i Allsvenskan igen. I den 22:a omgången, och med fyra omgångar kvar, vann laget med 10-1 (!) borta mot Redbergslids IK och firade avancemanget redan då. I praktiken var allt klart men i teorin kunde IFK Malmö gå om, även om de var åtta poäng och trettio plusmål efter.  

Tanken var att det skulle säkras i Landskrona lördagen därpå men när IFK Malmö föll på fredagskvällen mot Höganäs BK blev HBK definitivt uppflyttade i kavaj. Före matchen gratulerade BoIS till seriesegern. Laget sprang inte benen av sig utan gick på sparlåga. Efter pausen satte HBK lite mer fart och i 64:e minuten kom matchens enda mål. Sylve Bengtsson slet sig loss från sin bevakning och dundrade i fritt läge in matchens enda mål. 

Den kommande allsvenska sejouren skulle vara i fem säsonger och där HBK under första blev tvåa i Allsvenskan – den dittills bästa placeringen en nykomlingen hade haft.

31 oktober 1971 – seger i kvalet mot Sandvikens IF med 1-0

HBK hade inte klarat kvalet till Allsvenskan 1964 och senare varit nere i div. 3 och vänt, men nu efter tolv säsonger utanför högsta serien var det dags. Kvalet avgjordes i en fyrlagsgrupp och där HBK först spelade borta mot IF Saab och förlorat med 3-4. I den matchen gjorde inför kvalet värvade John Lindau två mål och ”Svängsta” Larsson det andra. Det var just den senare som gjorde HBK:s mål o 1-1 matchen hemma mot GAIS.

Hallandsposten 1 november 1971.

Inför avgörande omgången låg HBK sist i gruppen men det stod redan klart att en lag från båda matcherna skulle avancera. GAIS slog IF Saab med 3-1 och vann gruppen, medan HBK på Råsunda skulle bemästra Sandvikens IF.

Sandviken spelade tufft, för dem räckte 0-0, och HBK lyckades inte slå sig igenom deras försvarsmur under första halvlek. Bästa chansen hade norrlänningarna haft när målvakten Tomas Eriksson var överspelade och Kaj Larsson sköt bollen mot de övergivna målet men där dök Lars-Göran Karlsson upp och knoppade bort lädret. Tränarna Sylve Bengtsson och Bernt Andersson kom överens om ett byte som blev matchavgörande. Gert Håkansson byttes ut och in kom Bengt-Göran Svensson. ”Benke”, eller ”Divan” som han också kallades, kom in och breddade spelet, retfullt enkelt höll undan bollen för attackerade ”stålmän” och visade kula och finurlighet.

Efter sju minuter i andra halvlek kom det avgörande målet. ”Benke” nådde John Lindau med en passning på vänsterkanten. Denne rundade en attackerade försvarare och gick mot kortlinjen, där han slog en hård markpassning som rullade parallellt med kortlinjen mot buren. Anders Edh i målet kastade sig men fick inget grepp på bollen som rullade in över mållinjen. Edh rafsade åt sig bollen men en välplacerad linjeman konstaterade att bollen var i mål.

När laget landade på Halmstad Flygplats hade ett tusentals anhängare tagit sig dit. Under landningsvarvet kunde HBK-spelarna se hur det blinkade blått ljus på marken – det var polisbilarnas blinkers som kom med den rätta färgsättningen. Spelarna och ledarna hyllades men en saknades. Matchhjälten John Lindau var inte med på planet, då han i stället flög direkt hem till sin bostad i Växjö.

Den allsvenska sejouren varade bara en säsong den här gången.

14 oktober 1973 – seger i div. 2 södra (b) mot IFK Malmö med 2-1

I den 24:e omgång var det seriefinal på Örjans vall när det blev mållöst hemma mot Kalmar FF. Detta gjorde att HBK var fyra poäng före med två matcher kvar. Blott en match behövdes nere i Malmö när de skulle möta IFK.

HBK hade länge problem nere i Malmö och där det såg ut som att nerverna spökade för spelarna, men HBK var starka sista halvtimman och kunde vända matchen. Redan i matchinledningen blev det underläge när Bo Sörensson gav kanariefåglarna ledningen redan i den fjärde minuten. Det var nära 2-0 minuterna senare med Lennart Ljung gjorde en fin räddning. Det var först under sista kvarten av första halvlek som HBK skapade något framåt. Den största chansen hade Rutger Backe  när han på ett högerinlägg från Ingvar Andersson kom lite för sent till bollen och missade öppet mål.

Efter paus började hemmalaget bäst men i 62:a minuten kom kvitteringen. Backe tog revansch och kunde efter en hörna trycka in kvitteringen, ett resultat som hade räckt för avancemang. Men fyra minuter före full tid blev det definitivt. Tommy Södergren skickade fram en frisparksboll mot mål där ”Svängsta” Larsson kom störtande, satte till med huvudet och bollen gick otagbart i mål.

HBK skulle nu få sin då längsta sejour i Allsvenskan med 14 raka säsonger som innehöll bland annat två SM-guld, där fyra av spelarna i matchen blev svenska mästare: Lennart Ljung, Alf Peterson, Rutger Backe och Lars-Erik Larsson.

23 oktober 1988 – seger i div. 2 södra (b) mot Myresjö AIK med 4-0

I augusti förlorade HBK bortamatchen mot BK Häcken med 3-6 och låg sjua i tabellen, sex poäng efter serieledarna Mjällby AIF som dessutom hade en match mindre spelad. Ingenting talade för HBK som dock vann elva av de tolv sista matcherna i serien, och där Sven-Åke Landgrens avgörande mål nere på Strandvallen i Hällevik var viktigt. Med några omgångar kvar tog HBK över serieledningen och i sista omgången räckte vinst borta mot Myresjö AIF på Myrvalla. Ett hemmalag som skulle kämpa för sitt kontrakt. Tusentals HBK-supporters begav sig till Vetlandatrakten denna söndagseftermiddag.

HBK fick tidigt ledningen när Stefan Lindqvist dundrade bollen upp i nättaket efter att försvararna strax innan räddat Tommy Frejdhs hörnnick på mållinjen. Det blev ytor för HBK:arna och anfallarna Jonas Dahlgren och Peter Wallentin ryckte och slet sig loss hela tiden. Efter dryga halvtimman kunde just Dahlgren göra 2-0 efter att ha ryckt sig loss och placerade bollen behärskat vid målvaktens högra stolpe.

Efter paus blev HBK lite försiktiga och hemmalaget hade en bra chans men skottet tog via Björn Nordbergs högra ben och strök sedan ena stolpen. Med åtta minuter kvar så blev det definitivt klart. Anders Johansson (Smith) lyfte elegant in en frispark i det bortre krysset, innan Jonas Dahlgren i slutminuterna fullbordade segerruset med att via en myresjöförsvarare rulla in 4-0.

Stuart Baxter-tränade laget stannade i Allsvenskan i 2,5 säsong innan det nya seriespelet med Kvalsvenskan gjorde att HBK fick lämna högsta serien.

11 oktober 1992 – seger i Kvalsvenskan (h) mot GAIS med 3-0

Det blev bara en hel säsong utanför Allsvenskan innan HBK tog steget upp igen. Efter att ha vunnit söderettan på våren hade man på så sätt kvalificerat sig för hög Kvalsvenskan. Då SvFF bestämde sig för att ändra serieupplägget så skulle de fyra första lagen ta steget direkt till Allsvenskan. Inför den tolfte omgången, av fjorton, hade HBK tre poäng till godo på lagen under strecket. Men då Häcken förlorade hemma mot Brage var saken klar när HBK slog GAIS, då Häcken senare skulle möta fjärdeplacerade Djurgården, vilket gjorde att båda lagen inte kunde gå förbi HBK.

Det blev till slut en övertygande seger men före paus skapade inte HBK något rejält medan GAIS hade ett par bra chanser. I 57:e minuten kom det förlösande målet när Torbjörn Arvidsson förvaltade en straff på bästa tänkbara sätt och minuten senare gjorde Fredrik Andersson 2-0 efter att slagit in en retur i tomt mål efter ett frisparksinlägg. Till slut fick även skyttekungen Henrik Bertilsson presentera sig då han nickskarvade in det tredje och sista målet efter ett fint inlägg av Mattias Karlsson (Hed).

Till slut vann HBK även Kvalsvenskan och började den längsta sviten i Allsvenskan för HBK. Under hela 18 säsonger i följd tillhörde föreningen Allsvenskan och under åren vanns det dubbla SM-guld, cupguld och ytterligare ett antal medaljer.

17 november 2012 – i kvalet (b) mot GIF Sundsvall med 6-4 (3-4 i matchen)

Efter en tredjeplats i Kvalsvenskan, där HBK avslutade med fem raka utan seger, väntade kvallaget från Allsvenskan – GIF Sundsvall. I första hemmamatchen på Örjans vall fick skyttekungen Gudjón Baldvinsson utgå före paus och det stod 0-0 i paus. Därefter exploderade det och HBK vann hemmamötet med 3-0 efter mål av Richard Magyar, Kristinn Steindórsson och Marcus Antonsson.

Giffarna satte full fart hemma och Karl-Johan Johnsson fick göra allt för att freda sitt mål i inledningen. Målet kom efter dryga halvtimman när Simon Helg klippte till med bössan och visst hopp kom tillbaka för norrlänningarna. Fyra minuter fick HBK straff efter att Baldvinsson blivit fälld och hans landsman Kristinn Steindórsson kunde iskallt göra 1-1. Nu behövde hemmalaget göra fem mål…

Strax före paus tog Sundsvall ledningen igen men i 68:e minuten kom nog avgörandet när Baldvinsson fri på en kontring rundade målvakten och satte 2-2. Hemmalaget tog på nytt ledningen med Mikael Boman kvitterade nästan direkt när han fick tag på en ”indianare” och kunde göra 3-3. Hemmalaget vann själva matchen med 4-3 efter att Simon Helg gjort sista målet, men vad gjorde det när HBK totalt vann kvaldrabbningen.

Spelarna kunde efter matchen fira med många tillresta supporters och än fler fanns på Örjans vall när bussen rullade in kvällen efter.

HBK var tillbaka och denna gång blev det tre raka säsonger.

20 november 2016 – kvalseger borta mot Helsingborgs IF med 2-1

HBK kom på nytt trea i Kvalsvenskan och denna gång blev det kval mot Helsingborgs IF. Hemma på Örjans vall tog HIF ledningen med 1-0 och Adnan Kujic fick syna det röda kortet. Antonio Rojas fick dock in bollen som gick via ett HIF-ben i egen bur. 1-1 inför returen var ett bra resultat men HBK behövde göra mål på Olympia.

HBK var det bättre laget på Olympia, vilket avslutningsstatistiken 18-11 vittar om, men länge var matchen mållös. Under matchens tio sista minuter exploderade det inte bara en gång utan flera.

Först jublade hemmapubliken och tog ut kvalsegern i förskott när Jordan Larsson i 82:a gjorde 1-0. För HBK var förutsättningar likadana som tidigare, de behövde göra minst ett mål. Fem minuter senare satte hemmapubliken i halsen när HBK fick en straff, efter att Fredrik Olsson vrickat fram bollen till Andreas Bengtsson som blev nersprungen. Straffen placerad Marcus Mathisen iskallt i mål.

Den unge dansken var dock inte färdig, för med femton sekunder kvar av ordinarie speltid, och alla väntade på förlängning, gjorde han några sulfinter innan han smekte in bollen vid målvaktens vänstra stolpe. Olympia tystnade med undantag av bortasektionen där jublet visade inga gränser. För sjätte gången, varav femte i följd, hade HBK tagit steget tillbaka till Allsvenskan direkt.

Det blev direkt respass ur Allsvenskan och åter spel i Superettan under några säsonger.