Joakim Wrele blev kvar i Norge

Joakim Wrele började sin karriär i BK Astrio och kom till HBK som 16-åring. Efter några år i ungdomslagen kom han upp i A-laget och fick 2010 göra allsvensk debut i hemmamatchen mot Brommapojkarna. Efter ytterligare några år i HBK blev han sen utlånad till Island, innan han 2014 flyttade till Norge. Där har han blivit rotad med sin familj.

Joakim kom tillsammans med sin tvillingbror Andreas till HBK från Astrio och han minns sina ungdomsår i HBK som en fantastisk tid.

- Minns jag riktigt så kom jag till Halmstad när jag var cirka 16 år. Ungdomstiden i HBK gav mig många nya vänner och det var en fotbollsmiljö som var utvecklande och professionell. Det var under den tiden man kände att fotboll var något man verkligen ville satsa på!


2012 derby mot Falkenbergs FF. I muren syns Wrele, Thydell, Boman och Rojas.


- Samtidigt var det en stor skillnad från att egentligen bara spela fotboll mest för skoj till att hamna i en seriös miljö där man plötsligt hade krav på sig att prestera, så det tog lite tid at vänja sig, menar Wrele.


Har du läst de andra artiklarna om gamla HBK:are?


Han minns tillbaka till sin tid i Halmstad med positiva intryck

- Jag fick vara en del av ett lag med många duktiga spelare och tränare genom åren. Spelare som jag hade stor respekt för och som visade mig hur man skall vara som professionell fotbollsspelare. Micke Svensson var en sån typ. Han gav 100% i allt han gjorde och jag har lärt mig mycket av sådana personligheter. Det var många spelare man verkligen såg upp till. Under min tid fick jag också träna under Lasse Jacobsson, Pep Clotet och Jens Gustafsson, tränare med olika personligheter och idéer, något som också var väldigt lärorikt, menar "Jocke".


I startdebuten mot Djurgården i oktober 2011.


- Självklart minns jag min Allsvenska debut, det var stopptid hemma mot Brommapojkarna då Lasse Jacobsson sa till mig att det var dags att få komma in. Jag spelade 2-3 minuter av återstående tid och det var en pojkdröm som gick i uppfyllelse. Min startdebut var mot Djurgården hemma, något jag inte heller glömmer.

 

Under åren i HBK:s A-lag var det mycket upp och ner för laget. Han fick vara med om degraderingen 2011 men också om det fantastiska året 2012 som avslutades med kvalseger uppe i Sundsvall.

- Den tid jag spelade mest matcher för HBK var under Superettan-säsongen så det är ett bra minne. Att få dra på sig HBK tröjan och gå ut på Örjans vall en varmsommarkväll inför en härlig publik är svårslaget!


I premiären 2012 på Söderstadion mot Hammarby. Här i kamp med Mikael Rynell i Bajen.


Från åren i HBK har han skaffat sig många fina vänner.

- Under min tid i Halmstads Bollklubb lärde jag känna många fina människor, jag håller kontakten med flera spelare, så som (Marcus) Antonsson och Kiddi (Steindórsson). Ljungan (Viktor Ljung) är en av mina närmsta vänner så vi håller fortfarande kontakt dagligen. 


Konkurrensen var tuff och när HBK var tillbaka i Allsvenskan 2013 så kände Jocke att han behövde kontinuerlig speltid och därför gick flyttlasset till Island och IA Akranes.

- Jag var utlånad över 2013 säsongen och det var en lärorik och häftig upplevelse. Jag fick lära mig att ta hand om mig själv för första gången och jag hamnade i ettfotbollsmiljö som gav mig nya erfarenheter. Ny miljö, språk och en liten annan typ av fotbollsfilosofi gjorde att jag utvecklades som person och spelare, tycker Wrele.


Hemmamatch mot Umeå FC och full kontroll på bollen för Wrele.


Efter att utlåningen med islänningarna tagit slut, blev han återigen inför 2014 utlånad. Denna gång till en norsk klubb och där övergången blev permanent under sommaren samma år.

- Ja, 2014 skrev jag på för Il Hödd Fotball, en klubb som ligger i staden Ulsteinvik, i närheten av Ålesund. En klubb som i stort sett alltid legat i ”Superettan”. Här spelade jag fram till slutet av 2016 då jag lämnade för ett annat Superettan-lag, Levanger FK. Vi åkte tyvärr ur serien 2016 och jag kände att jag behövde en ny miljö. 


I Levanger fick han spela med sin tvillingbror Andreas men när han själv lämnade kom bäste kompisen dit.

- Under mitt år i Levanger fick jag också spela med min tvillingbror, något som var väldigt roligt! Året efter kom faktiskt Viktor Ljung till klubben men då jag har en sambo som är från Ålesund-området, så valde vi att flytta ”hem” igen och jag började spela för Il Hödd igen. Jag spelar fortfarande för dem och är inne på mitt sjätte fotbollsår här. 


Efter sex år i Hödd har han blivit en ledargestalt i sitt lag.

- Fotbollslivet i Norge jämfört med Sverige är i stort sett det samma. Jag skulle säga att det är lite mera fokus på den fysiska delen av fotbollen här. Jag har snart gjort 200 matcher för Hödd och även fått äran av att vara kapten så det är en klubb jag förmodligen kommer att spela för fram till jag slutar. Tyvärr så har vi inte klarat att gå upp till Superettan som vi åkte ur 2016, men det är något som är huvudmålet för klubben. Hödd som fotbollsorganisation klarar inte många år i PostNord-ligaen (motsvarande div 1 i Sverige) så målet är att ta klivet upp igen snarast möjligt!


På senare tid har Joakim blivit både mittback och lagkapten i IL Hödd.


- Jag har spelat mest central mittfältare men senaste året har jag varit mittback. Vid sidan av fotbollen studerar jag en kandidatexamen inom planering, administration och ledarskap. Jag har ett skolår kvar av tre, säger en målmedveten Joakim Wrele. 


2020 är inget vanligt år utan mycket speciellt p.g.a. coronaviruset. Det påverkar fotbollen överallt och givetvis även för norska fotbollsspelare.

- Norge har infört väldigt tuffa regler och krav som gör att det just nu inte verkar bli någon säsong alls. Nästan alla fotbollsspelare i Norges översta divisioner är permitterade och det gäller även mig. Så just nu får jag ett träningsprogram som jag skall göra hemifrån. Vi får inte träna organiserad fotboll ännu så det är lite som att gå runt i ett vakuum här. Man vet inte när man får börja träna igen och eventuellt spela matcher. Vi skulle spelat premiärmatchen för någon vecka sen,och seriespel är inställt till minst 15 juni. Just nu har vi tränat på egenhand i över en månads tid, suckar Joakim, när intervjun görs i mitten på april.


En fotbollskarriär kan innebära härliga äventyr men kan också göra stora förändringar i ens liv. Efter sex år i Norge har Joakim blivit norrman.

- Jag bor med min sambo, Jasmin, som jag träffade 2016, och tillsammans har vi en son, Nicholas på 9 månader. Jag har bott i Norge sedan 2014 och det är nog ganska naturligt att Norge blir mitt hemland i många år framöver. Jag trivs gott, samtidig som jag saknar Halmstad och mina närmaste. Tyvärr är det en tolvtimmars tur med bil mellan Ulsteinvik och Halmstad, men vi försöker alltid att spendera några veckor under sommaren och julen i Halmstad.


Han lär sin son Nicholas, 9 månader, att klä sig rätt.


Han försöker följa föreningen där han blev elitspelare så gott det går.

- Jag följer fortsatt med HBK och ser så många matcher jag kan via TV. Det är kul att se både Ljung och ”Malle” i målet. Malkolm känner jag sedan min tid i klubben och det är kul att se att han blivit en av superettans bästa målvakter, berömmer Joakim Wrele avslutningsvis.


JOAKIM WRELE

Född 7 januari 1991

Från BK Astrio 2008, till IL Hödd 2014 (utlånad 2013 till IA Akranes)

Allsvenska matcher/mål 2/0

Superettan-matcher/mål 14/0

Klubbkarriär BK Astrio (-2007), Halmstads BK (2008-14), IA Akranes (2013, lån), IL Hödd (2014-16), Levanger FK (2017), IL Hödd (2018-20)